Trött kille

Charlie ligger och sover i mormors säng. Händelserik dag med BVC-
besök och promenad i de fina vädret. Just nu väntar vi på pappa som
hjälper morbror att flytta så snart ska vi åka och träffa dom på
lite flyttpizza. Massa tankar far igenom huvudet nu, Charlie verkar
inte få tillräckligt med näring genom min mjölk - så nu vet vi
inte hur vi ska ställa oss till att sluta amma och ge ersättning ist.
Känns sådär men han mår inte bra av att gå och va hungrig och
ligga och snutta i timmar. Lillgrodan. Vi älskar dig så mycket!

Tacksam

Är så glad för alla tips man får genom bloggen! Tack till er alla, det gör mamma-livet så mycket enklare! Just nu ligger våran Lillgroda och sover så gott i sin hundsäng vid pappa i soffan. Jag har lite egentid och då sätter jag mig här. Har även tagit en lång och varm dusch och hunnit med att borsta tänderna och fixat lite. Så nu väntar jag bara på att Charlie ska vakna, då får man se vilken form han är i. Han är så fin trots sina röda prickar, hjärtat vårat. Ibland är de svårt att vara liten och väldigt svårt att vara förälder. Man vill ju de bästa för sitt lilla underverk.

Lilla magen

I går var de inget som var bra för våran lillgroda. Han ville inte sova i vagnen, inte åka bil, inte ligga själv - inget var bra förutom mamma. Fick panik och tänkte nu börjar koliken! Men sen kom vi på att vi inte hade gett honom ersättning på ett helt dygn (vi blev rekommenderad att ge honom ersättning 1-3ggr per dag) Då min mjölk kom igång dåligt och han hade problem att äta de första dagarna. Så R gjorde i ordning 50ml och då hade han ändå ammat på varje bröst i 20 min. Efter de blev Charlie lugn och somnade på en gång. Natten har varit hur skön som helst, med 2-3h sömn "pass" mellan amningarna. Nu ligger han och sover i sängen igen. Så idag ska vi prova en långpromenad för att se om de går bättre än igår.

Men jag tror fortfarande att han har problem med magen och kommer nog få kolik - då vi ser på han hur han kvider och drar upp bena när han ska försöka fisa eller när han bajsar. Så har beställt Grip Water som jag har läst om, så blir till att prova de. Minifom och Sempers magdroppar verkar ju inte funka för någon..? Sen ska jag börja ge honom lite färnkålste innan amningarna och om inte detta skulle hjälpa, då drar vi nog till Stockholm på akupunktur. Lillgrodan ska inte behöva må dåligt. Vi ska ju till bvc imorgon så då ska vi prata med dom och höra vad dom anser/tycker om hans mage, min amning och även dessa prickar. Ska även bli kul att se hur lång han är nu och hur/om han har gått upp i vikt.

Onsdag - mitt i veckan

Lillgrodan har varit så snäll i natt, sovit, ammat, sovit osv. Somnat med honom varje gång jag har ammat och vaknar upp med världens finaste lillgroda. Nu ligger han i sin säng - han har små svårt för att somna "själv" något vi måste träna på - lite svårt men de går. Man vill ju inte att han ska vara ledsen heller. Men de verkar gå bra. Han har fått en del utslag i ansiktet - vet inte om de bara är hormonplitor eller någon form av eksem. Vi ska till bvc på fredag så bara att fråga då och kika vad de finns att göra åt dessa små prickar.

I dag får vi besök av en kompis och sedan ska vi ut på långpromenad med pappa när han har kommit hem från jobbet. Åh snart är de slut på pappa dagarna och då ska vi klara oss själva mellan 08-17. Undra hur de ska gå :). Nästa vecka börjar i alla fall bebismassagen - så då får man äntligen kika på alla andras små bebisar. Ska bli kul. Men Charlie är egentligen för liten - men nu blev de som så när han valde att titta ut senare än bestämt. De andra små sakerna är mellan 3 månader och 5 veckor. Så stor spridning på gruppen.

2 veckor

Charlie och jag var ute på ett litet äventyr. Vart så att vi gick på jobbet och visade upp oss. Charlie skötte sig så bra tills han blev super mammig och trött. Så var bara att ringa på pappa som kom och hämtade oss. Som sagt vågar inte dra mig ut på längre äventyr ännu, då han inte har någon "rytmik" ännu på hur han sover, äter och har sig. Så ibland blir de små högljudda protester tills vi kommer hem och han får ligga i mammas famn och bli ammad. Men långpromenader funkar så de är bra. Tror även att lillgrodan kommer "ärva" min kolik. Mamma min tyckte hon såg samma "symtom" på Charlie. Han har väldigt mycket gaser och har haft de sedan dag 1. Försöker inte äta mjölkprodukter, socker, stark mat osv. Sen dricker jag ammningste med färnkål för att underlätta hans magont. Dock är han väldigt snäll och skriker nästan aldrig - men vill som förebygga så gått de går. Då jag är nästintill säker att han kommer få kolik. Lillhjärtat vårat, finaste som finns.

Gårdagen

Charlie var nästan för bra för att vara sann i går, tills natten då han sov lite mindre men dock inte jobbigt. Men vart vi än var igår så sov han som en liten prins och de var inte små tupplurar utan 3-4h sömn per tillfälle. På dagen körde vi en långpromenad med Annelie som har bf - 30/4. Håller tummarna att hennes liten kommer nu! Sen gick vi hem till mamma och åt. Charlie somnade som en stock efter måltiden i mormors säng. Sen kom R och hämtade oss så åkte vi och handlade en baby-monitor och en ny amnings-bh till mig. Gav honom lite mat och sen har han sovit ännu mer. Lillgosen. I förgår fick han sitt första bad, de gillades av både pappa och Charlie.

I morse låg jag bara och tittade på honom (som vanligt) han är ju så fin, så snäll och så underbar. Va gjorde jag innan honom!? I dag fyller vår lillgroda hela 2 veckor. Tiden går för fort. I helgen ska Charlie få träffa sin moster som kommer hem från Gävle och även sin "plast" gammelfarmor. De ska bli mysigt. De blir som väldigt mycket besök så här i början både mysigt men även lite tröttsamt ibland.

Söndag

Premiär tur till stan igår och Charlie skötte sig bra. Lugn och
snäll och fick mysa med mormor på jobbet. Fick dock mammas humör
2ggr när de vankades mat och blöjbyte. Men sen var han nöjd igen.
Han sov nästan 5h i sträck i natt - så mammas mjölk verkar mätta
bra. Idag ska Charlie få träffa gammel mormor och morfar och sen ska
vi bara mysa vi tre.

Fredag

Fredag och Charlie är redan 10 dagar. Tiden går verkligen fort. Vi har hunnit med ett barnmorske besök, Charlie hade gått upp till sin födelsevikt. Så de känns toppen. Han har träffat tjejerna och myst med dom och igår kom Jonas och Sophie över på en liten fika. Men då var Charlie både hungrig och trött - så de gick sådär. Annars är han världens lugnaste lilla sak (än). Så man går mest här hemma och myser och njuter. I morgon ska vi nog försöka åka på stan en sväng och sen mysa med Therese. Vi är ganska försiktiga så här i början med promenader och åka runt. Barnmorskan tyckte att man bör inte stressa iväg på massa sker och ränna runt då nyfödda är så oregelbundna. Ibland kan han vara hur lugn som helst och sen helt plötsligt är han grinig och vill bara vara hos mamma. Så vi går långsamt fram. Sen så känner jag inte för att amma på stan, så måste "lära" honom att ta flaskan så man inte blir så låst här hemma. Så de ska vi "träna" på. Sen ska jag nog våga mig på att åka ner på stan själv.

Förlossningsberättelse del 3

Kan meddela att klockan var inte de trevligaste jag har mött - men den hjälpte vår lillgroda ut till världen. Och jag ser det absolut inte som ett nederlag eller något sådant. Sugklockan såg riktigt otäck ut tyckte jag, hade ju sett i mitt huvud att de såg ut som en sån där man rensar toan med. Inte då. I alla fall de sved till rejält när jag hade krystat första gången med klockan och sen fick jag ju inte krysta på en gång igen - så den svidande känsla bestod och blev ju inte mindre. Efter andra krystningen avtog mina verkar helt, bm kände på magen men ingen värk kom. Men doktorn sa till oss att han glider ju ut av sig själv och sen så fick jag trycka på en sista gång. Sen var han ute - våran älskade Charlie. Det var en sån befrielse att äntligen få se han och han var så fin och så liten - trodde som sagt att han skulle vara stor och utbrast nämen va liten han är. Fick så mycket beröm av alla som var inblandade i förlossningen - de tyckte jag verkligen var en tålig ung dam och ja, jag är själv imponerad på min förmåga att tänka bort smärtan och hantera den. Fick även frågan om jag hade gått en profylaxkurs - nej, var ju svaret. Men om de blir en till liten sak, så ska jag definitivt gå en - kan ju bli ännu bättre bara. Så efter denna händelse klara jag allt. Känner mig så stark i mig själv.

Efter ett en liten stund kom moderkakan och sedan skulle jag undersökas och då tyckte barnmorskan att en läkare skulle kika på mig. In kom två nya läkare då förlossningsläkaren hade gått av för dagen. Jag blev sydd och de var ju lätt som en plätt efter en förlossning, så låg mest och begrundade Charlie och R. Frågade massa onödiga frågor till läkarna och lyssnade på deras läkar snack. Njöt av att nu var jag mamma. Sen fick jag duscha och sen blev de den obligatoriska fika brickan. Äntligen var vi föräldrar. Bästa dagen i vårat liv.

Förlossningsberättelse Del 2

När väl R kom tillbaka - så kändes som sagt värkarna mer och de avtog ju inte direkt. Värken i nedre delen av ryggen blev mer och mer påträngande så fick massage av älskling och de hjälpte faktiskt. Provade på lustgasen med de var verkligen inget för mig - blev bara yr och tyckte de inte hjälpte för fem öre. Så var bara att bita ihop när värkarna kom. Provade olika positioner, sidan, stod upp, knä och gyn. Bäst kändes väl att stå eller att ligga på rygg/gyn. Runt 12 fick jag värkförstärkande dropp och fick börja krysta då jag var öppen helt och nu kändes värkarna kan jag lova. Var som svårt att koncentrera sig på annat än att ta sig igenom värk för värk. Hade världens finaste "team" hos mig som gjorde allt mycket lättare och lyssnade verkligen på mina behov och på min kropp. Vid 13 fick jag stå lite för att få igång förloppet lite mer, de var ganska "behagligt" men var så trött nu efter praktiskt taget ingen sömn. Så ville helst bara ligga ner - men Bm skulle prompt ha mig på knä och jag skulle krysta som om jag ville gör nr 2. Komik. Så var ju bara att "lyda" order. Drack lite vatten och någon hemsk saftsoppa under slutskedet - jag var inte direkt sugen - men behövde ju energin. Efter ett tag så sa jag att jag verkligen inte orkade mer - min kropp var verkligen helt slut på energi.

Så bm kontaktade förlossningsläkaren som kom in för att bedöma mig. Hon konstaterade att mina verkar hade avtagit trots mer dropp så jag skulle försöka krysta och kämpa på fram till 14.00 och om inget större hade hänt konsulterade hon att vi skulle ta ut Charlie med sugklocka. Blev lite små nervös, hört så mycket hemskt om den där sugklockan. Men det var ju bäst för både mig och Charlie. Så jag stod på knä och krystade för fulla muggar och fick så fina beröm - men de gick verkligen inte mer. Det var som att min kropp var helt slut på energi. Så doktorn kom in igen och gjorde ett UL för att se hur han låg. Fick krysta några värkar till och sen "vila" på rygg emellanåt. Vid 14.40 kom läkaren in igen och även 2 till då de var rond precis. Så inne i vårat rum var de 4 personal och alla var helt underbara. Gummistövlarna åkte fram och plastrockarna och ja, de såg riktigt roligt ut så fick en liten skön känsla där mitt i alla värk. Fick lägga mig i gynläge medans de höll på med att fixa sugklockan och lägga bedövningssalvan för denna. Frågade om de skulle ta lång tid att få ut Charlie med klockan - fick till svar: nej max 10 min. Vilken lättnad! Nu visste jag att jag bara behövde krysta på 1-5ggr till sen skulle vårat älskade barn vara här.

Förlossningsberättelse - Del 1

Började med att jag gick och la mig vid 21 tiden på måndag den 12:e. Somnade som en stock. Vaknade dock upp super pigg vid 02 tiden. Ville inte väcka R så gick upp och satt mig och surfade och spelade massa patiens. Tyckte de kändes lite märkligt men - var som ingen märkvärdigt. Så gjorde en god frukost och satt och njöt. Började dock känna av de mer frekvent runt 3-5min mellanrum vid kl06 och hade bara som en märklig känsla i kroppen. Men pysslade på här hemma, plockade ihop och kikade på lite tv. Men strax före kl 08 så bestämde jag mig för att ringa in på förlossningen då min doktor hade ordinerat mig att minsta känning skulle jag åka in. Då jag var överburen så pass långt. Så gjorde de och dom lät ju små skeptisk med för att jag inte hade ont eller så, men var ju som tvungen då de stod i min journal.

Klockan 08.00 kom vi in på Östersundssjukhus, där blev vi mottagen av en barnmorska som satte på ctg:n och lämnade oss i ett tråkigt litet rum. Både jag och R var skeptisk och trodde nog att de var falskt alarm. Efter 30 min kom hon in igen och gjorde en vaginal undersökning. Hon konstaterade lite chockat att jag var ju öppen redan 5 cm. Så var bara för oss att stanna på sjukhuset. (Vi hade inte tagit med någon b.b väska, för som sagt hade ju inga känningar och trodde att det var falskt alarm). Vi fick komma till vårat förlossningsrum och in kom undersköterskan från gårdagens kontroll och hon tittade på mig och tyckte jag såg hur lugn och glad ut som helst så hon frågade vad jag gjorde här - sa att hinnorna mina skulle bli spräckt. Då gick hon och hämtade lite snygga sjukhuskläder. När hon kom in med kläderna utbrister hon - jag trodde ju du skulle bli igångsatt - för du är ju så lugn och så är du öppen 5cm. Hon vart lite chockad tror jag. Sen kom barnmorskan in och berättade att; du kan tyvärr inte få någon eda - innerst inne blev jag lättade för ville verkligen försöka klara mig utan den. Kl 09.40 spräcktes hinnorna. R åkte och hämtade b.b väskan och de tog väl max 30 min och på dessa 30 min började jag känna av värkarna i alla fall men det var hanterbart så satt och lyssnade på musik, gick runt i rummet och kände mest av stämningen att snart skulle jag bli mamma. . .

1 Vecka

I dag blir våran lillgroda 1 vecka. Tiden har verkligen sprungit i väg. Ligger bara och tittar på hur fin han är, vår älskade Charlie. I går vart de en del besök och sen har Charlie haft lite ont i magen så han har sovit dåligt 2 nätter i rad nu. Lillgrodan min. Men nu sussar han gått (peppar, peppar). I går fick han träffa både farmor och farfar och mormor och morfar. Han sov väldigt gott när farfar och farmor var här - men på kvällen när mina föräldrar kom - så var han lite mer pigg så de mystes en hel del med honom. Han trivdes verkligen hos dom, så glad. Mamma ville ta hem honom, men de fick hon ju inte :). Sen var vi även på premiärtur med vagnen för R skulle till tandläkaren. Dock var de så jäkla blåsigt så var inge kul att vara ute. Så blev bara en kortis.

I dag är vi hemma själva för R har börjat jobba igen dock bara halvdag så han kommer hem vid 12 igen. Då ska vi äta lunch och sen förbi Apoteket och Barnenshus. Sen blir det mys. Jag ska även passa på att vila när han är hemma. Jag och Charlie sover i lillrummet så pappa kan få lite sömn när han ska jobba. Jag är ju "tränad" att inte sov genom mitt yrke, så än så länge går de bra i alla fall. Fick sova 5h i natt, så ska inte klaga.

5 dagar

I natt fick vi sova 5 timmar utan avbrott från Charlie - underbar liten unge! Han är så snäll och lugn (peppar, peppar) och äter bra. Det känns nästan för bra. Vi ska iväg till b.b på vägning om ett tag sen kommer min bror och hans sambo hit på besök. Igår fick Charlie träffa mormor en snabbis, det gillades av båda. Sen ska vi bara mysa. Imorgon blir de premiärtur med vagnen (om vi inte tar en idag, är sol för engångsskull.

Har inte skrivit så mycket om hur min egen kropp mår; men jag mår super bra kan göra de mesta (dock väldigt stel än) att uträtta sina behov som de så fint heter, kan jag också och de tackar jag någon där uppe för! Gick ner 9kg av förlossningen - helt galet tufft att kroppen kan förändras så snabbt. Dock har jag en hel del vatten kvar så skorna är inte så bekväm än och ingen ring på fingret än. Brösten ömmar ju och är lite såriga men tycker det funkar bra att amma ändå. Så jag är jätte glad att min kropp verkar ha återhämtat sig riktigt bra så här i början.

Igår klockan 12 fick vi åka hem från B.B. Blev som sagt 3 dygn och en halv dag. Personalen på b.b och förlossningen har varit guld för oss. Charlie har ett väldigt temprament precis innan han ska äta om de har gått lite för långt innan han får ta bröstet. Så de första två dagarna var de en kamp att få igång amningen - men när han väl tog bröstet så flöt de på fint. Fick så mycket hjälp och tips av alla. Sen så hade han ju för lågt blodsocker igår så då tyckte barnläkaren att vi skulle stanna en natt till, så de blev 4 st prover under natten plus att han fick ersättning efter varje amning. De flöt på riktigt bra och sista gången på natten tog han bröstet så bra så ingen ersättning behövdes. Idag vägde vi honom för hemgång och han hade bara gått ner ytligare 5 gram (startvikt:3680g, 2:a vägning 3410g och 3:e 3405g) Så de tyckte dom var bra sen tog vi även en "matvikt" med kläder och torrblöja innan amning och efter amning - han hade då gått upp och dom var super nöjda över hur mycket mat jag kunde ge honom från amningen så då fick vi klart för att åka.

Nu sitter vi här och myser han har varit så snäll - men visst de känns lite nervöst och lite naket. Klara vi det här? Hur ska första veckan gå? Är han inte lite väl gnällig nu? Massa tankar men just nu myser han hos pappa och verkar så nöjd så och amningen flyter på bra. Så de känns bra. Nu ska vi bara njuta. Förlossningsberättelsen kommer så snart jag har fått ner den.

2 dygn

Vi stannar en extra natt då Charlie har lite dåligt blodsocker.
Ganska så skönt ändå, då alla är så trevliga och hjälpsamma.
Sjukhus är dock alltid små tråkiga och tiden går sakta. Men Charlie
gör de värt allt. Han är så fin och lugn. Hans ögon är verkligen
något speciellt, mamma hjärtat smälter. Vad gjorde jag innan honom?

Underbart

Blev ju en liten pojke. En Charlie. 3680g och 51cm lång. Så han var
ju inte så stor som jag våndades över. Vi hade ju trotts allt gått
över +16. Lugn liten kille men med lugnkapacitet som heter duga när
han lägger den sidan till. Han är så fin och go, man får verkligen
en helt ny syn på livet och de finns ingen gårdag bara morgondagen.

Kommer en förlossningsberättelse när vi är hemma från b.b. Men ett
smak prov kan jag bjuda på; 7 h, körde bedövningsfritt och ja de
gick bra faktiskt - visst de gjorde ju ont men vilket pris man får! Nu
ska vi mysa och titta på film.

Nu är han här

Besök

Ingen Mini - Men idag var vi på Spec-Mvc - fast vi fick vara uppe på förlossningen, så nu känner man sig lite "hemma" där i alla fall. Fick ligga med CTG:n i 40 min och allt såg bra ut och Mini mådde jätte bra. Dock lite trött, så de fick buffa upp h*n. Sen blev de ett UL - allt såg bra ut även där, sen en vaginal undersökning, var öppen några cm och tappen var på väg "bort" blev även en hinnsvepning av doktorn. Sen blev de en del väntan och ett nytt blodprov. Sen så fick jag veta att om jag får värkar eller vattnet går så får jag åka in på en gång på doktorns order. Så de kändes skönt. Vill inte avslöja dagen jag blir igångsatt, men de är nära nu.. väldigt.

Saker...

Saker jag längtar efter förutom mitt barn.

* Att kunna sova på rygg utan att tappa andan
* Promenera/springa utan att man känner sig som Agda 89
* Använda ett par normala byxor, utan bred linning eller extremt mycket stretch, längtar efter mina jeans! Var länge sen nu.
* Inte behöva kissa 15 ggr per dag, vill ju vara miljövän!
* Kunna ha min förlovningsring, nu kommer den knappt över fingret
* Inte behöva gå en kvart före till bussen för att man har fart som en snigel, inte kul...
* Kunna använda mer än ett par skor, (provade mina vår skor igår, såg ut som en pensionär) såg för roligt ut, kan jag meddela..
* Klä på sig utan att behöva göra diverse saker för att förenkla processen som tex. be sin fästman knyta skorna
Och så vidare...

13

13 dagar, lång tid. Imorgon är de exakt 2 veckor efter BF och vårt lilla barn trivs väldigt bra i magen ännu. Så ingen bebis här inte. Men innan nästa helg bör vi ha våran Mini. Så nu ser vi i alla fall slutet. Denna helg är sista helgen utan våran lilla Mini, sista helgen som "icke-föräldrar". Nästa helg är jag mamma och R pappa. Det känns magiskt. Visst längtan, oron finns kvar och små less är jag. Men nu är de så kort tid kvar. Snart är vårat barn här. Det känns fortfarande så overkligt, jag kan ännu inte förstå att vi ska bli föräldrar, att vi snart får hålla vårat barn. Längtar så. Men som sagt denna helg verkar inte Mini vilja titta ut, så nu njuter vi av sista tiden utan bebis. Vi längtar så efter dig vårt lilla hjärta. Alla här hemma längtar. Kom nu ♥.

Tack

Tacka alla för era fina ord - har betytt jätte mycket. I alla fall känner mig lite lugnare nu efter sista besöket hos Bm. Allt såg bra ut, dock så vart hon små fundersam om bebis hade vänt på sig - så först skulle jag åka in och göra UL, men hon gjorde en undersökning istället. De var bebis huvud inte rumpa. Hjärtljuden låg på samma som förra gången och sf-måttet var 0,5 cm större. Så de var ju skönt. Nu har vi även fått en tid till specialist mödravården på måndag. Så vi får se vad som händer där och efter de.

I går efter Bm, så åkte vi och tvättade bilen i det härliga vårvädret, var 11 plus ute och sol. Längtar så tills jag kan vara ute mer. Sen åkte vi och fixade lite ärenden innan vi bestämde oss för att äta en 3-rätters på Arctura, bara för att. Var så skönt att få koppla av och tiden rinner på när man inte är hemma. Åt jätte gott, blev vitlöksbröd med tzatsiki till förrätt, Halloumi ost till varmrätt och en citroncheescake med valnötsglass till efterrätt. Sen åkte vi hem och kikade på - Låt den rätta komma in. Så gårdagen var super härlig.

I dag ska jag följa med mamma ner på stan. Så då rinner tiden på. Förmodligen kommer väl något att slinka ner i någon shopping påse ;) så de är ju aldrig fel. Funderar på om vi måste köpa mer pyjamasar och så, bebis är förmodligen inte normal stor bebis på 3,5 och 50 cm, så lika bra att vara förberedd. Räknar med en bjässe som är både stor och lång. Mini har ju nu legat där i 2 v för länge.. En liten stor en, helt enkelt.

Tankar. Känslor. Väntan.

Nu är det i alla fall garanterat bara 9 dagar kvar (om inget händer med vårt älskade barn). Så nu ser man slutet av tunneln. Kan dock säga att väntan inte är de värsta för mig utan känslan av att inte kunna veta vad som förse går med Mini där inne i magen. Jag är nojig konstant, så fort inte h*n rört på sig på ett tag, så måste jag dricka kallt eller buffa lite på magen. Tankar om de värsta kommer upp ganska ofta, men försöker skaka bort tankarna. De känns som att de inte är bra att ligga där inne så länge, men jag vet att de i vanliga fall inte ska vara skadligt för fem öre. Men nu är jag som sagt väldigt nojig/orolig. Denna känsla är värst och tär ganska så mycket på mig just nu, så kommer nog inte uppdatera så mycket. Vill bara att vårat älskade barn ska komma ut till oss och mår bra. Lilla bebis i mammas mage, kom nu.

Söndag

Gårdagen var super härlig trotts att ingen Mini behagar att kika ut. Underbart väder, underbar fästman. Vart en heldag på stan med lunch och lite shopping innan vi mötte bror o hans sambo. Blev en fika med dom innan vi åkte hem. Väl hemma blev de storstädning och vi röjde ur en garderob som innehöll fästmannens verktyg, så nu har jag fått en extra garderob för mina kläder. Vad mer kan en tjej begära? Insåg att jag har för mycket kläder (igen) fick ångest. För en liten stund.. sen fick jag tillbaka suget. Allt är återställt.

I dag har vi avnjutit ett ännu bättre väder och första mjukglassen för i år. Varit ute ett bra tag idag, så nu känner man sig som Agda 89, stel och jävlig. Härligt att veta vad som väntar en om 50 år. Nä nu blir det hemmagjorda köttbullar och sen drar vi ut på något äventyr.. eller så inte. Men en film kan jag tänka mig och lite fruktsallad.

Afton

Ingen Mini, bara jag som inte hunnit uppdaterat. Varit och fixat håret, fått manikyr och ätit god mat. I dag ska vi åka på stan och kika och sen kanske bjuda hem lilla mamma på middag. Försöker sysselsätta oss här hemma, annars blir det både tråkigt och jobbigt i väntan. Det bästa är väl att jag fortfarande mår som en icke gravid - så sover hela nätter, orkar med de mesta. Men tummen är ur led och de gör förbannat ont. Både plus och minus. Just nu känns de långt bort tills Mini kommer, vi vill ju bara ha våran liten nu.

+4

Hemma från stan. Ingen Mini än, så nu har jag lagt ner de hela. Bebis kommer när den behagar sig, helt enkelt. Väl på stan vart de en lunch på Samuraj, en t-shirt på H&M och massa hyrfilm. Plus en härlig kommentar så här i eländets väntan. - Du ser ju fitt ut för att vara höggravid. Han själv är pappa till en liten Haylie, så han vet hur vi gravida ska tas! Så de gjorde ju min dag ännu lite härligare. Senare åkte vi på affären och handlade lite påskmys. Nu ska jag njuta av en god middag och sen är de jag som placera mig framför soffan - all night long, that´s it.